ea-bro-vag_sodertalje__mgl1226_web-2

EA-Bro-Vag_Sodertalje__MGL1226_web 2

Ett entreprenad­företag med hög spets­kompetens

Nyheter och andra aktuella händelser från våra bolag i koncernen. 

Aktuellt

Bro &amp; Väg

Broby spår

Eric Andersson Gruppen

Frijo

Keyser Fastigheter

För att möta framtiden och dess utmaningar måste vi ständigt anpassa oss efter omvärlden. Nuvarande VD Henrik Wallentin har tagit Bro &amp; Väg genom några tuffa år, anpassat bolaget efter rådande situation, men nu har vi detta bakom oss och nu siktar vi in oss på framtiden. Vårt mål att växla upp, återta marknader och att återigen bli ett lönsamt och välmående företag är varför vi väljer att växla VD ansvaret.

Till ny VD har vi utsett Håkan Nyman. Håkan har lång erfarenhet från mark &amp; anläggningsbranschen från olika chefsbefattningar inom företag som Svevia, Veidekke samt NCC, men även erfarenhet från spårbranschen som vd för NVBS. Håkan tillträder sin nya tjänst hos Bro &amp; Väg den 29 maj 2023.

”Låt oss tillsammans varmt välkomna Håkan till Eric Andersson Gruppen. Jag tror mycket på bolaget Bro &amp; Väg, Håkan har många fina erfarenheter med sig som jag ser att vi kommer ha stor nytta av i kombination med den gedigna erfarenhet som vi tillsammans besitter.”- Tony Andersson, Koncernchef.

VD byte inom Bro &amp; Väg, Håkan Nyman utses till ny VD

Stefan Wränghede, ägare och styrelseordförande i Eric Andersson Gruppen AB avgår och därmed tar Anna Wränghede, nuvarande koncernchef, över rollen som aktiv styrelseordförande och samtidigt avträder rollen som koncernchef.

Ny koncernchef för EA Gruppen blir Tony Andersson. Tony har lång erfarenhet av branschen och har visat att han kan skapa lönsamma och välmående bolag, säger Anna Wränghede.  Vår anrika historia och goda renommé kombinerat med vår gedigna kompetens ger oss goda förutsättningar att fortsätta verka inom vår geografiska marknad i Mälardalen.

Tony Andersson har en lång erfaren att i företagsledande roller bygga upp och effektivisera verksamheter. Hans senaste uppdrag var som VD och Koncernchef för börsnoterade Infrea AB, en svensk mark- och anläggningskoncern med cirka 2 miljarder i omsättning. Tony har en bevisad förmåga att utveckla och effektivisera verksamheter med ett närvarande, positivt och tryggt ledarskap samt finner glädje i att utveckla, motivera och inspirera sina medarbetare. Kompetenser och egenskaper som är väsentliga i arbetet med att utveckla och driva verksamheten framgångsrikt, säger Anna.

Även om jag lämnar min operativa roll så kommer jag och övriga ägare att vara engagerade i den fortsatta resan framåt, fortsätter Anna.

Jag är ödmjuk inför uppgiften att axla bolaget efter Anna men det är en spännande men utmanande resa vi har framför oss, säger Tony Andersson.  ”Jag ser fram emot att bidra till att koncernen framgångsrikt kan fortsätta verka utöver sin redan imponerande 160-åriga historia.”

Vi hälsar Tony varmt välkommen till oss.

Dags för generationsväxling i EA Gruppen

Bygg &amp; Berglaget

Lars Kihlbom är snart 67 och trodde att han gått i pension. Men så ringde det … och plötsligt var han tillbaka på jobbet igen. Här är hans berättelse om nästan 50 år på EA Gruppen.

”Jag är född 1955 och när jag slutade nian i början av 1970-talet var det ungefär hälften som pluggade vidare och hälften som började jobba direkt. Vilket man valde berodde nog till stor del på vilka hemförhållanden man kom ifrån. Min pappa Knutte hade vad man kan kalla ett gammaldags sossetänk. Han tyckte att det var tryggt och bra med ett ordentligt jobb. Själv tyckte jag om skolan men tyckte också att det verkade roligt att jobba. Redan under högstadiet hade jag varit med pappa på jobbet under pryo. Pappa var en riktigt hjälte för de andra gubbarna. Han var en kunnig yrkesman och stod upp och sade ifrån ifall någon bråkade eller kom med orimliga direktiv. Pappa hade också god kontakt med ledningen. En sommar satt pappa och mamma barnvakt åt Anna som numera är Vd. Det var väldigt tydligt att EA Gruppen var ett familjeföretag. Folk brydde sig om varandra. Så är det fortfarande och det är nog det som har hållit mig kvar i alla år.
När pappa sade att han kunde fixa jobb till mig direkt efter nian så hoppade jag på det. Min lärare i samhällskunskap grät när jag berättade att jag inte skulle plugga vidare. Men även om jag inte studerat sen dess kan man säga att jag ändå bildat mig. Jag har alltid tyckt om att läsa alla möjliga sorters böcker. Det kan vara Freud eller en biografi om Mao-Tse Tung eller nåt av PC Jersild. Arbetskamraterna brukar skämta om det apropå vad man ska göra på helgen. ”Lasse sitter väl på balkongen med en bok och en bärs”.

<blockquote>
”Det var väldigt tydligt att EA Gruppen var ett familjeföretag. Folk brydde sig om varandra. Så är det fortfarande och det är nog det som har hållit mig kvar i alla år.”
</blockquote>
&nbsp;

<img class="size-medium wp-image-1919 alignleft vertical-large-medium-image" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2022/05/Pappa-Knutte-med-firmabil-tidigt-80-tal_150x200-1-225x300.jpg" alt="Pappa Knutte med firmabil tidigt 80-tal" width="225" height="300" />6 juni 1971 började jag på EA Gruppen. På den tiden hette företaget bara Eric Andersson och bestod av två arbetslag, ett gäng i Märsta och ett i Rimbo. Det var väl sammansvetsade grupper. Många av gubbarna bodde grannar. På morgnarna brukade vi samlas i ett slags byggkojor i Väsby där vi käkade, förvarade verktyg och bytte om. Sen åkte vi i pickuper, mindre lastbilar, till jobben. Det var helt klart tuffare tider och andra vanor och regler om bekvämlighet och säkerhet som gällde. När det var kallt brukade gubbarna tända en burk fylld med t-sprit i bilen för att hålla värmen. Den första tiden jobbade jag tillsammans med pappa med armering och gjutning av telebrunnar. Annars bestod arbetet mycket av att schakta ner telerör. Det var över huvud taget väldigt mycket handschakt. När jag fyllde 18 och tog körkort blev jag mer självständig gentemot pappa och började göra egna jobb. Då vart man lite kaxig och trodde man var världsmästare och det skapade en del argument mellan mig och pappa.

Så småningom fick vi mycket arbete med att gräva skarvgropar åt televerket. Kabelnätet var gammalt redan då, med kablar av bly och koppartrådar lindade i papper. Ofta blev det korrosionsskador och kortslutning i kablarna. Då var vi där och grävde fram kablarna. Vi grävde hundratals skarvgropar. Kanske tusentals. När vi hade schaktat så fanns det en uppsjö olika sorters rör som vi kunde lägga ner. Bland de vanligaste var 2k-blocken som vägde 72 kilo och hade plats två kablar. 7k-block som vägde 140 kilo och hade plats för sju kablar var också vanliga. De mindre blocken fick vi bära fram till schaktkanten. 7k-blocken rullade vi fram till en planka som låg tvärsöver schakten. Där tippade vi sedan blocket på en gummimatta, för att sedan med hjälp av två käglor stöta om ändarna i varandra. Sedan skulle varje skarv fyllas med betong. Vi kunde lägga hundra, kanske till och med två hundra block om dagen. Det var tufft för ryggen. Men peppar-peppar har jag klarat mig utan några större problem.
<blockquote>
”Då vart man lite kaxig och trodde man var världsmästare och det skapade en del argument mellan mig och pappa.”
</blockquote>
Någon gång på 70-talet kom plaströren. 6 meter långa och gråblå. Plaströren underlättade vårt arbete enormt. Man tog en bunt på fem rör över axeln och gick i väg med ett leende. Under den här tiden började vi också att arbeta med elverken på kommunerna. Vi var i Jakobsberg, Bro, Sigtuna och Stockholm, och sen även på flygplatserna Arlanda och Bromma.

Sedan när jag fick barn slutade jag faktiskt på EA Gruppen för att jobba med idrottsplatser i Sigtuna kommun. Men ganska snart började jag sakna stämningen och arbetskamraterna. Väl tillbaka på EA Gruppen igen blev jag utlånad från min vanliga grupp till tunnelbanan. Jag skulle vara där i en månad, men blev kvar i 14 år. Där hade jag ett bra gäng bestående av en lots, en maskinist, två el-gubbar och min gode kollega Janne Englund som vakt. Arbetet kallades för ”säkerhetshöjande åtgärder”. Vi bytte ut kablar, slipers, satte upp nya elskåp, schaktade och gjöt fundament. Som mest var vi över 60 man som arbetade på tunnelbanan.

<img class="size-medium wp-image-1920 alignright vertical-large-medium-image" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2022/05/Lasse-in-action-i-tunnlarna-2022-225x300.jpg" alt="Lasse in action i tunnlarna" width="225" height="300" />

Efter tunnelbanan gick jag tillbaka till anläggningsjobb. Jag fick ofta en slags ledarroll och hade friheten att välja vilka killar som jag ville arbeta med. Ibland var jag formellt sett arbetsledare, för det mesta hade jag inte någon speciell titel. Jag tror att jag har förmågan att inge förtroende efter pappa. Det hände även på stora jobb att arbetsledningen lät mig ta slutbesiktningen med kunden. När jag tänker tillbaka så har nog både jag själv och arbetslaget ofta fått uppskattning för det jobb vi utfört. Det är otroligt viktig för arbetsglädjen att vi i arbetslaget kan uppmärksamma varandra och att man känner sig sedd av ledningen. Precis som pappa har jag också engagerat mig för arbetstagarnas villkor och rättigheter, främst genom att vara ordförande i fackklubben och medlem i fackstyrelsen.

&nbsp;
<blockquote>
”Det är otroligt viktig för arbetsglädjen att vi i arbetslaget kan uppmärksamma varandra och att man känner sig sedd av ledningen.”
</blockquote>
För tre och ett halvt år blev jag utlånad från Frijo till Bygg &amp; Berglaget, BBL. Sedan dess har jag varit på säkerhetsklassade uppdrag i olika tunnlar runt om i stan. För mig har det varit en slags nytändning på jobbet. På BBL sitter yrkesarbetare och arbetsledning och fikar tillsammans på morgonen och för det mesta jobbar vi ganska nära varandra under dagen. Stämningen påminner rätt mycket om hur det var där i början när jag satt i kojan i Väsby tillsammans med pappa och de andra gubbarna. Nu fyller jag snart 67 och när mitt senaste projekt för BBL tog slut gick jag i pension. Men jag hann bara vara pensionär i ett par veckor innan de ringde och frågade om jag ville börja igen med ett nytt uppdrag. Jag har i och för sig mycket annat att ägna mig åt än jobbet, nio barnbarn till exempel, men jag kände ändå att jag faktiskt har mer att ge, och att det fortfarande är himla roligt att göra ett bra jobb tillsammans med alla fantastiska killar och tjejer. Så efter att ha gått i pension efter 47,5 års anställning har jag börjat jobba igen."

&nbsp;

Trotjänaren som ”vägrar” att gå i pension

margaretabsandeback190515_mbs6881-edit

margaretabsandeback190515_MBS6881-Edit

ea-frijo__v3a9159_klar_bw%c2%a8

EA-Frijo__V3A9159_klar_bw¨

broby_v3a0938_klar

Broby_V3A0938_klar

geran-de-klerk-qzgn45hsen0-unsplash-1

geran-de-klerk-qzgN45hseN0-unsplash (1)

På Plats är Eric Andersson Gruppens redaktionella plattform. Här besöker vi några av våra projekt och träffar de medarbetare som säkerställer att jobbet blir gjort.

På plats

Just nu renoveras kajen längs Marievik i Liljeholmen för att skapa en trevligare och tryggare plats. Det innebär bland annat ny markbeläggning och bättre belysning. Uppdragsgivaren är Marieviks andra samfällighetsförening.

Frijo, har fått uppdraget av ON Management att ersätta den uttjänta kajen med en helt ny konstruktion. Uppdraget är att bredda kajen och därmed möjliggöra en bättre utemiljö med olika sittmöjligheter och promenadstråk. Tillsammans med ELU konsult har konstruktionsritningar för den nya kajen tagits fram. Under kajen ska nya krossmassor fyllas upp och ett nytt erosionsskydd läggas.

Bakgrunden till projektet i Marievik
Den gamla kajen har fungerat som hamnkaj sedan 1940-talet och har nyttjats flitigt av boende och näringsidkare i området, framför allt under sommartid. Den nya kajen kommer att bestå av både promenadstråk och ytor för social närvaro.

Hur går samarbetet mellan er och uppdragsgivaren?
Målet med projektet är att skapa ett byggnadsverk som välkomnar Marievik mot Mälaren. Vi utför entreprenaden åt Marieviks andra samfällighetsförening som sedan ska lämna över till Sthlm Stad. ON Managment bygg- och projektleder arbetena. Vi har ett nära och bra samarbete, säger Hans Perbjörs, projekterings- och samordningsledare i projektet.

Från anbud till utförande
Själva anbudsförfarandet har skett lika alla andra uppdrag vi räknar på. Det som kanske har skilt detta jobb från våra andra är att vi tagit in experthjälp för konstruktion av kajkonstruktioner. ELU är en konsultfirma med stor erfarenhet av just kajkonstruktioner och därför valde vi att anlita dem för uppdraget. Entreprenaden är ett samverkansprojekt, där andra parametrar än pris påverkar kundens val av entreprenör. Vi är därför lite extra stolta över att ON Management valde oss.

Hur det har gått och hur ni ligger till nu?
Vi är i full färd med rivning, pålning, schakt och fyllning av erosionsskydd samt sanering av gamla föroreningar i marken.

Finns det något hållbarhetstänk?
I samband med konstruktionsarbetet har vi utformat den nya kajen så att varje etapp, totalt 43 stycken, är utformade på samma sätt. Det innebär att vi använder samma formmaterial om och om igen i cykler. Dels minimerar vi åtgången armering och betong dels kan vi genom att återanvända formarna minska formvirket med ca 80% .

För att inte påverka vattenmiljön har vi även monterat siltgardiner. De hindrar grumligt vatten att tränga ut i viken. Vi har även monterat bullermattor mot närliggande kontorsbyggnader.

Utmaningar med projektet
Enligt Hans är det främst platsbristen, samordningen av arbeten samt utformningen av den nya konstruktionen som är de största utmaningarna.

Framför allt hittar vi mängder av gamla grundkonstruktioner när vi schaktar som inte finns redovisade. Nu under rivning, schakt och fyllning samt pålningsarbetena har vi varje torsdag samordnings- och lösningsorienterade möten för att optimera alla produktionsdelar. Hans menar att dessa möten är väldigt kreativa. Mötena dokumenteras både i text och planritningar vilket alla inblandade sedan får ta del av.

Hur ser du på projektet och det arbete ni gör?
Projektet är väldigt komplicerat säger Hans. Det är extremt ont om plats med många moment som pågår samtidigt. Den nya konstruktionen är tekniskt innovativ ner på skruv- och mutternivå. Allt för att produktionen ska bli optimal. Det finns en genomarbetad plan och tanke för hur alla moment ska utföras.

Läs mer om projektet på <a href="https://marievik.se/" target="_blank" rel="noopener">marievik.se</a>, läs även artikeln (länk nedan) i DN:
<a href="https://www.dn.se/sverige/stiltje-for-nybygget-vid-marievik-men-nu-rivs-kajen/" target="_blank" rel="noopener">Stiltje för nybygget vid Marievik – men nu rivs kajen</a>

&nbsp;

Frijo är med och skapar ett nytt kajstråk i Marievik

Klockan är strax efter elva på förmiddagen då vi tar hissen neråt och landar 34 meter under marknivån. Här i tunnelsystemet under Käppalaverket träffar vi bergarbetarna Lars-Göran och Ronny. Lars-Göran fjärrstyr rivningsroboten Brokk 300 och skrotar ned de delar av bergväggen där de tidigare har utfört spräckning med hydraulspräckare och borrat hål. För att undvika damm sprutar Ronny vatten på den punkten av berget där Lars-Göran låter robotens hammare attackera. Roboten kränger och kämpar med Lidingös urberg.
[vimeo_video id='691820990']
– Det här är ett jädra segt berg som verkligen bjuder motstånd. Det märkte vi med en gång då vi kom i januari. Men det går bra ändå, man får räkna med att vissa moment tar lite längre tid bara, säger Lars-Göran som efter 30 år i branschen vet en hel del om olika bergs karaktär.

[caption id="attachment_1872" align="alignnone" width="2560"]<img class="size-full wp-image-1872" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2022/04/SJO3242-Förbättrad-scaled.jpg" alt="" width="2560" height="1703" /> Lars-Göran har mer än 30 år i branschen och vet det mesta om olika bergs karaktär. ”Det här är ett jädra segt berg”, säger han om urberget på östra Lidingö. [/caption]
Arbetschefen Valter lyssnar och nickar.
– När det är svårt och jobbigt då trivs Frijo och Bygg &amp; Berglaget bra. Det har blivit lite av vår grej att hitta projekten som är krångliga, trånga och komplicerade. I det här projektet har vi till exempel tagit bort taket på borriggen samt demonterat en port för att över huvud taget komma in i tunneln, säger Valter.

[caption id="attachment_1868" align="alignnone" width="2560"]<img class="size-full wp-image-1868" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2022/04/Z9M8690-Förbättrad-scaled.jpg" alt="" width="2560" height="1706" /> Arbetschefen Valter (längst till vänster) är på besök för att kolla läget med arbetsledaren Emily och platscheferna Kristoffer och Stiven. [/caption]
Käppalaverket på östra Lidingö ägs och drivs av Käppalaförbundet och renar avloppsvatten från mer än en halv miljon människor i elva medlemskommuner. En ny reningsprocess ska rena bort ännu mer kväve, fosfor och organiskt material från avloppsvattnet. Just nu pågår en omfattande ombyggnation och modernisering. När den är klar kommer Käppalaverket att klara mycket stränga utsläppsvillkor och kunna rena avloppsvatten från närmare en miljon personer. Frijo och Bygg &amp; Berglaget ska renovera rötkammare, bygga två ställverk, göra plats i bergrum för fyra nischer och borra fyra 34 meter djupa 400 millimeters hål genom vilka olika typer av kablage mellan ställverken på marknivån och nischerna i bergrummet ska installeras. Stiven som är platschef för arbeten i berggrum på Käppalaverket, betonar att det kräver stor noggrannhet att borra i ett avloppsreningsverk som är i full drift.


[caption id="attachment_1867" align="alignnone" width="2560"]<img class="wp-image-1867 size-full" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2022/04/SJO3108-Förbättrad-scaled.jpg" alt="" width="2560" height="1703" /> Spräckning med snigeldynamit. I den extremt känsliga miljön kring avloppsreningsverket undviker arbetslaget stora sprängningar med konventionell dynamit. [/caption]

– Vi lever varje dag med att inte ha någon marginal för misstag. När vi borrar gör vi det med oerhört noggranna förberedelser, säger Stiven.
Stiven började på Frijo och Bygg &amp; Berglaget i samband med att projektet på Henriksdal drog i gång 2018. Då var han projektingenjör och arbetsledare. På Käppalaverket går han första gången in i rollen som platschef för bergarbeten.
– Jag värdesätter möjligheten att utvecklas högt så jag uppskattar förtroendet att prova på en ny roll. Hittills trivs jag bra med att ta ett större ansvar för ekonomin och medarbetarna, säger Stiven.

[caption id="attachment_1869" align="alignnone" width="2560"]<img class="wp-image-1869 size-full" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2022/04/Z9M8985-Förbättrad-scaled.jpg" alt="" width="2560" height="1706" /> På Käppalaverket har Stiven för första gången rollen som platschef. ”Hittills trivs jag bra med att ta ett större ansvar för ekonomin och medarbetarna”. [/caption]
Valter menar att erfarenheterna från Henriksdal givit Frijo och Bygg &amp; Berglaget ytterligare spetskompetens och i förlängningen konkurrensfördelar. Stora delar av arbetslaget som nu är på Lidingö har liksom Stiven tidigare varit i Nacka och jobbat med ombyggnationen av Henriksdals reningsverk.


[caption id="attachment_1873" align="alignnone" width="2560"]<img class="wp-image-1873 size-full" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2022/04/Z9M9325-Förbättrad-scaled.jpg" alt="" width="2560" height="1706" /> Hitta en framkomlig väg. Frijo och Bygg &amp; Berglaget har blivit specialister på jobb som utförs i känslig miljö och kräver mycket problemlösning. [/caption]
Vi förflyttar oss till en av anläggningens rötkammare. På stegar går vi ner i den äggformade underjordiska konstruktionen, drygt 30 meter djup och 24 meter bred, med ett litet hål i toppen. Här ryms vanligtvis 9 000 kubikmeter slam som kommer från Käppalaverkets sedimenteringsbassänger. Slammet bryts ner av mikroorganismer och under den processen bildas biogas som därefter uppgraderas till fordonsgaskvalitet och används i bussar i kollektivtrafiken. Rötkammaren togs i bruk 1969 och är i stort behov av renovering. Arbetslaget bilar och blästrar bort ojämnheter på de slitna betongväggarna. De speciella förutsättningarna har fått platschefen Kristoffer och Emily, som är Bas-U, att vidta särskilda åtgärder för att säkra arbetsmiljön.


[caption id="attachment_1870" align="alignnone" width="2560"]<img class="wp-image-1870 size-full" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2022/04/Z9M8853-Förbättrad-scaled.jpg" alt="" width="2560" height="1707" /> I rötkammaren ryms vanligtvis 9 000 kubikmeter slam som kommer från Käppalaverkets sedimenteringsbassänger. I den tömda kammaren bilar och blästrar Frijo och Bygg &amp; Berglaget bort ojämnheter från de slitna betongväggarna. [/caption]

– Det gäller att vara förutseende. Eftersom öppningen i toppen är enda utvägen, har vi placerat en lyftkran utanför som kan lyfta upp personer ur kammaren ifall någon skulle bli skadad. Vi gör också mätningar hela tiden för att hålla koll på syrehalten i luften. Och ingen får jobba ensam härnere, man måsta alltid vara minst två, säger Kristoffer.

[caption id="attachment_1871" align="alignnone" width="2560"]<img class="wp-image-1871 size-full" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2022/04/Z9M9781-Förbättrad-scaled.jpg" alt="" width="2560" height="1706" /> Emily är arbetsledare med ansvar för arbetsmiljö och samordning av entreprenörer på plats. “Den bästa kommunikationen är att vara rak och tydlig och förklara vad som gäller.”[/caption]
Även Emily går på Käppalaverket in i en annan yrkesroll än vad hon tidigare haft. Hon började som projektingenjör och har nu blivit arbetsledare och Bas-U, byggarbetsmiljösamordnare med ansvar för att samordna entreprenörerna på arbetsplatsen.
– Förr satt jag mer på kontoret och jobbade med KMA-dokumentation, nu är jag ute i projektet och har en daglig dialog med dem som arbetar inom vårt arbetsområde och säkerställer att alla jobbar enligt riktlinjerna. Att byta roll var en omställning, men med erfarenheten från min tidigare roll insåg jag snabbt att den bästa kommunikationen är att vara rak och tydlig och förklara vad som gäller. De allra flesta kan ju reglerna, men ibland glömmer man bort eller är obetänksam vilket kan leda till att man inte följer dem. Då finns jag där för att stötta upp och påminna, säger Emily.

[caption id="attachment_1875" align="alignnone" width="2560"]<img class="size-full wp-image-1875" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2022/04/Z9M9256-Förbättrad-scaled.jpg" alt="" width="2560" height="1707" /> Stiven diskuterar veckans kommande arbeten med Jonas som jobbar för en underentreprenör.[/caption]
Över jord stannar Valter för att byta några ord med Bengt som arbetar med grundläggningen till ett av de nya ställverken. Frijos och Bygg &amp; Berglagets arbeten ute på Lidingö ska vara avklarade före årsskiftet, men kan få en förlängning då de har en option på renovering av ytterligare en rötkammare. Valter hoppas på en fortsättning.


[caption id="attachment_1876" align="alignnone" width="2560"]<img class="size-full wp-image-1876" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2022/04/Z9M9456-Förbättrad-scaled.jpg" alt="" width="2560" height="1707" /> Borrhål för spräckning i Käppalaverkets bergrum.[/caption]

– Om vi får göra den andra rötkammaren kommer vi tillbaka nästa år igen. Det vore roligt, inte minst för att jag är så nöjd med våra medarbetare på plats.

Med vässad kompetens i underjorden

Sommareftermiddag i ett slags ingenmansland i Kista. Vid Torshamnsvägen slutar bebyggelsen tvärt och ett obestämt område av buskar och grus tar vid. Frijos arbetschef Andres Nordle visar runt på det 35 000 kvadratmeter stora området som under årens lopp nyttjats till lite allt möjligt: utomhusrink för ishockey, parkering och studentbostäder.


– I praktiken har det varit ett slags laglöst land där mindre nogräknade personer dumpat sopor och överblivet byggmaterial, vilket gjort att marken blivit starkt förorenad, säger Andres Nordle.

[caption id="attachment_1600" align="alignnone" width="1024"]<img class="size-large wp-image-1600" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2021/09/EA-Frijo_Kista__MGL1414_web-1024x683.jpg" alt="" width="1024" height="683" /> Miljöfarliga lämningar. Freonrör från en tidigare hockeyrink är en av många olika typer av föroreningar som gör att marken behöver saneras.[/caption]

Frijos uppdrag är att möjliggöra för byggnationen av stadsdelen Kista äng med 1 700 bostäder, en skola, en förskola, tre olika torg och flera parker. Flytten av en stor och tung vattenledning är den enskilt största delen i uppdraget. En temporär flytt av Torshamnsvägen ingår också. Som arbetschef har Andres Nordle flera projekt på gång samtidigt, men Kista äng är lite speciellt.


[caption id="attachment_1595" align="alignnone" width="1024"]<img class="size-large wp-image-1595" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2021/09/EA-Frijo_Kista__MGL1327_web-2-1024x683.jpg" alt="" width="1024" height="683" /> Framtid för familjer. Stadsdelen Kista äng ska rymma 1700 bostäder, en skola, en förskola, tre olika torg samt flera parker.[/caption]

– Jag var med från början och räknade på projektet och insåg att det var ett komplext jobb där man kunde välja flera olika vägar. Jag har haft en tanke om hur vi skulle lägga upp arbetet och därför vill jag vara här åtminstone en dag i veckan för att ha en dialog med platschefen Simon Åström och de andra som verkligen gör jobbet, säger Andres Nordle. 

En viktig del av uppdraget består av att sanera marken. Från beställaren Stockholm stad är miljökraven rigorösa och Exploateringskontoret har en egen miljökontrollant på plats. 


[caption id="attachment_1603" align="alignnone" width="1024"]<img class="size-large wp-image-1603" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2021/09/EA-Frijo_Kista__MGL1509_web-1024x683.jpg" alt="" width="1024" height="683" /> Ambitiöst miljöarbete. Över hela området ligger högar med olika typer av förorenat material och väntar på transport. Var saneringen sker beror på vilket förorenat ämne det rör sig om.[/caption]

– Det ytterst offensiva miljötänket ställer stora krav på oss, men det är samtidigt häftigt att samarbeta med en uppdragsgivare som verkligen satsar på hållbarhet. Det här sättet att jobba är framtiden, säger Andres Nordle och pekar på en markerad ruta i gruset framför oss. Han berättar att det finns 80 sådana här rutor på området som alla märker ut en särskild typ av förorening. Grus, stenar och dypölar topsas och material skickas på analys. Var någonstans saneringen av föroreningarna sker beror på ämne och karaktär. Andres pekar igen. 

– Lastbilen som åker med schaktmassor där borta ska till Gladö kvarn.

[caption id="attachment_1606" align="alignnone" width="683"]<img class="wp-image-1606 size-large" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2021/09/EA-Frijo_Kista__MGL1653_web-683x1024.jpg" alt="" width="683" height="1024" /> Många markeringar. 80 olika typer av föroreningar finns utmärkta på området.[/caption]

En grundpelare i konceptet är att så mycket som möjligt av det befintliga materialet på plats, som grus och sten och jord, ska tas tillvara och användas. 

– Vi utför hela tiden ett sorteringsarbete där vi räknar med att kunna återanvända cirka 13 000 kubikmeter grus. Det är ett smart resursutnyttjande som också minskar behovet av transporter, säger Andres. 


[caption id="attachment_1649" align="alignnone" width="683"]<img class="wp-image-1649 size-large" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2021/10/EA-Frijo_Kista__MGL1368_web-683x1024.jpg" alt="" width="683" height="1024" /> Stort miljöfokus. Frijo kommer återanvända så mycket material som möjligt som redan finns på platsen.[/caption]

Det är dags för eftermiddagsfika i de blå bodarna och vi slår följe med en av dem som har ansvaret för det dagliga arbetet på plats: arbetsledaren Viktor Klintsten. Att Viktor hamnade på Frijo beror på att han under sin utbildning på Nackademin besökte en jobbmässa där Andres Nordle fanns på plats.


– Jag snackade med Andres och fick ett positivt intryck av företaget. Sen när det blev dags för mig att göra praktik så hörde jag av mig till Frijo och på den vägen är det, säger Viktor Klintsten. 

Andres nickar nöjt. 

– Det är väldigt kul med Viktor. Ibland träffar man rätt. Vi fick bra kontakt där på mässan och sedan gjorde han väldigt bra ifrån sig under praktiken och nu är han här ute och jobbar som arbetsledare. Det är en häftig och snabb resa han gjort, säger Andres. 

[caption id="attachment_1598" align="alignnone" width="683"]<img class="size-large wp-image-1598" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2021/09/EA-Frijo_Kista__MGL1371_web-683x1024.jpg" alt="" width="683" height="1024" /> Modern skyline. Kista äng ligger i ett område där många större företag inom IT och telekom finns etablerade. Här finns också nordens högsta hotell, Victoria Tower, ritat av Gert Wingårdh.[/caption]

Som fortfarande ganska ny på jobbet tycker Viktor att det kan gå väldigt upp och ner vad gäller hur bra det går, eller känns. 

– Vissa dagar när allt flyter så tycker jag att jag börjar få riktigt bra koll, andra dagar så känns det plötsligt som att jag inte kan någonting. Som tur var har jag trevliga och stöttande människor omkring mig som fattar att man inte kan vara fullärd efter ett år, säger Viktor. 

Vi fortsätter vår vandring och vid Kista alléväg hittar vi en medarbetare med betydligt längre erfarenhet än Viktor Klintsten. Dick Tollbring håller på att fixa ett va-stick, en ny anslutning för vatten och avlopp, en uppgift som inte bereder Dick några större svårigheter. Han har trots allt varit anställd på firman i hela 44 år.

[caption id="attachment_1604" align="alignnone" width="683"]<img class="size-large wp-image-1604" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2021/09/EA-Frijo_Kista__MGL1557_web-683x1024.jpg" alt="" width="683" height="1024" /> Pigg veteran. Dick Tollbring har arbetsglädjen kvar efter 44 år som anställd.[/caption]

– Jo, man kan nog det mesta i den här svängen, säger Dick Tollbring med ett skratt. 

Vid en spontan jämförelse mellan då och nu säger Dick att en del blivit bättre och en del sämre. 

– Kontakten med arbetskamraterna, gemenskapen, har alltid varit bra på Frijo. En positiv sak är att dialogen med cheferna blivit bättre. Förr i tiden var det nog inte så mycket dialog utan mer ordergivning. Sen kunde man ju önska att cheferna var ute ännu mer, men där sätter nog pappersexercisen stopp. Det har blivit väldigt mycket av den varan på senare år, säger Dick.

[caption id="attachment_1601" align="alignnone" width="1024"]<img class="size-large wp-image-1601" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2021/09/EA-Frijo_Kista__MGL1422_web-1024x683.jpg" alt="" width="1024" height="683" /> Mycket att göra. Frijos uppdrag består bland annat av att flytta en stor och tung dagvattenledning, göra arbetskartor inför arbeten med kalkstabiliseringsmaskiner och att tillfälligt flytta en väg.[/caption]

Andres Nordle ser administrationen som en nödvändig och oundviklig del av jobbet.  

– Vi måste hela tiden hålla otroligt noggrann koll på hur projektet går och jämföra med underlag från beställaren, så att inga kostnader plötsligt glider iväg och hela projektet blir en förlust. Vi måste också ha en väldigt tydlig dialog med beställaren och underrätta dem så fort vi stöter på något som inte står i underlaget, säger Andres Nordle.

[caption id="attachment_1605" align="alignnone" width="683"]<img class="size-large wp-image-1605" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2021/09/EA-Frijo_Kista__MGL1577_web-683x1024.jpg" alt="" width="683" height="1024" /> Håller koll. I ett komplext projekt som Kista äng gäller det för Andres Nordle att hela tiden följa flödet av intäkter och utgifter och ha en tät dialog med uppdragsgivaren för att undvika obehagliga överraskningar.[/caption]

I ett stort och komplext projekt som Kista äng dyker det alltid upp oförutsedda saker som måste åtgärdas. Andres Nordle säger att det ofta är tilläggsarbeten, ÄTA, som gör att företaget kan göra en hyfsad vinst på projektet.


– Därför gillar jag när vi som här i Kista äng har rollen att vara först på plats under en större entreprenad, för då skaffar vi oss kunskap om platsen som ingen annan har och får också möjlighet att utföra nödvändiga tilläggsarbeten. Men allting bygger på en förtroendefull relation till beställaren, säger Andres.


[caption id="attachment_1602" align="alignnone" width="1024"]<img class="size-large wp-image-1602" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2021/09/EA-Frijo_Kista__MGL1487_web-1024x683.jpg" alt="" width="1024" height="683" /> Rening på plats. Sedimenteringsanläggningen renar grundvatten från slam och andra föroreningar innan det kan skickas ut på ledningsnätet.[/caption]

Arbetsdagen är slut och det är dags att ta en liten paus från all planering och sanering. Andres säger hej då och styr stegen mot sin bil. En dotter ska hämtas på förskolan.

Frijo bygger ny stadsdel och bryter ny mark i miljöarbetet

I Eric Andersson Gruppen ingår Frijo, Bygg &amp; Berglaget, Broby Spår, Keyser Fastigheter, Bro &amp; Väg och Eric Andersson Gruppen. Besök gärna våra webbsidor!

Koncernen

frijo

broby

Broby

ea-2

brovag-3

brovag

keyser

Projekt

Vi söker därför samtycke för att hantera din information.

Vi bryr oss om din integritet.

brovag_mork-2

brovag_mork

Cookie Policy

Integritetspolicy

Mälarvägen 5 
141 71 Segeltorp
010-176 26 00 
info@brovag.se

Ett entreprenad­företag med hög spets­kompetens

Aktuellt

Aktuellt

På plats

På plats

Koncernen

Koncernen

Ett entreprenadföretag med hög spetskompetens